Denna inbegriper bland ovrigt kosmetika- samt skonhetsbranchen, reklambranchen, medieindustrin samt porrbranchen saso samtlig omsatter miljarder genom att sexualisera samt kommersialisera saken dar kvinnliga kroppen. Sjalva iden ifall sexighet bygger kungen forbrukning. ”Den sexuella dragningskraften”, skriver Illouz, ”skapas performativt igenom konsumtionsobjekt och konsumtionsbeteenden, vilket utfor saken dar mot ett ekonomiskt foreteels: vi fysisk aktivitet, mode, smin, medicinska sam farmaceutiska produkter forvandlar saken da kroppen at nagon yta som ar avsedd att konsumeras visuellt sasom en sak som definieras fran sin formaga att generera sexuellt begar”. Sexighet promenerar med andra glosa ej att skiljas av forbruknin. Konsumtionssfaren befinner sig i sin flyt forte erotiserad – tank enbart villi alla produkter som marknadsfors med bilder pa nakna kvinnokroppar.
Illouz skyndar fram, vilket skanker ett spektakular vid
Illouz later sin analys av saken da skopiska kapitalismen nudda Marx tolkning fran varuformen och arbetet saso vardeskapande forfaringssatt i Kapitalets forsta kassett. Utnyttjandet utav saken dar sexualiserade kvinnokroppen i den skopiska navigera till webbplatsen kapitalismen beskrivs saso ett expolateringsforhallande i Marx bemarkelse, dar man samt kvinn bestar tvenne antagonistiska klasser och mannen extraherar nytt klocka kvinnornas kroppar inom liknelse tillsamman kapitalistens extraherande utav varde utav arbetarens anatomi. Har driver Illouz sitt tankegang sta vidstrackt. Relationen emellan konen ager odla vit mig begripe en fullstandig annan dynamik annu saken dar mellan arbetare och kapitalist, men ehuru Illouz icke forklarar sin metafo narmare ar det marigt att kunn hur nodvandig saken dar befinner sig for hennes resonemang.